Category: Mina tankar och filosofier

Tänk så ofta vi kämpar på i livet. Biter ihop och kämpar på.

Det kan jag vara den första att skriva under på. Livet fram till 50 var helt klart kämpigt. Allt började som sagt med min pappas död (när jag var 13), och sedan därefter att få tillvaron att fungera med en mamma som kraschat och två bröder som retades varje dag.
Kämpigt en en underdrift. Livet hade i ett nafs plötsligt svängt till vänster. Plötsligt så var mitt liv som en vanlig tonåring förbi. Nu handlade allt om att ta hand om min mamma och se till att livet fungerade för oss som familj.
Hon kallade mig redan som litet barn för hennes “piga” och nu blev jag verkligen det. Jag blev hennes “stöttepelare” hon kallade mig. Min livlina för att allt skulle fungera. För att hon skulle hålla ihop. Ja, ni kan ju själv lista ut vad som hände med mitt vanliga liv. Bita ihop och kämpa på – och jag fick definitivt inte känna några känslor. Jag fick inte vara ledsen över att min stora förebild och älskade pappa försvann helt plötsligt en dag. (Han fick en hjärnblödning).

Nå väl… Det är en mening med allt brukar jag tänka, nu för tiden. Allt jobbigt gömmer en skatt. Något viktigt vi behöver gå igenom och lära oss, och sedan dela med oss till andra. Så det håller jag på med nu med mitt företag. Dela med mig av min tuffa väg, så kanske din blir lite lättare.

Men något viktigt jag lärt mig handlar just som rubriken säger: När det är rätt går det lätt. Alltså att livet visar dig synkroniciteter när du är på rätt väg. Helt plötsligt så kan dörrar öppnas och allt går bara så enkelt och lätt. För att komma på den här vägen, behöver du dock ha vårt fokus inåt. Att lyssna inåt. Följa din egen intuition och magkänsla. Lyssna på dina rädslor och utvecklas genom svårigheterna.

Jag har gjort hela resan. Inget kacksigt med det. Bara ett konstaterande. Det var meningen med mitt liv. Precis som nu är det meningen att jag ska dela med mig, få dig att vakna upp och sedan att ta hjälp av mig. Jag kan visa vägen. Därför har jag nu även precis gett ut min första onlinekurs. Den är gratis och en tänkt att vara en ögonöppnare. För att vi kan faktiskt förändra vårt liv till det som vi önskar.
Nu håller jag på att skriva på nästa kurs där jag berättar och delar med mig allt som jag lärt mig av 25 års personlig utveckling och 11 års målande i EQ-painting. Det blir mycket personligt, men även all kunskap som jag tagit in genom alla böcker och all utbildning som jag själv gjort.
Den kommer nog att heta: Kan jag – kan du! (och hur mitt liv fylldes av mirakler).
För det har det verkligen gjort. Det gäller att titta bakåt ibland, för att se hur långt man faktiskt kommit. Jag är lycklig i mitt liv! Trots att jag fortfarande har ont i min nacke/huvud. Men det gör inget… Det är mina tankar som avgör mitt mående!

Hur tänker du??
Kram och sköt om dig!

Ja, det hann bli torsdag innan jag kom på att jag skulle skriva mitt kära veckobrev. Det händer så mycket spännande i mitt liv och i företaget, så ibland hinner jag inte med dagarna.

Men jag känner att det är viktigt att reflektera och titta tillbaka för att se hur långt jag faktiskt har kommit och hur mycket som jag faktiskt skapat med min egen drivkraft.
Det är ju snart slut på det här året. I början av varje år runt nyår tycker jag det är roligt att kolla på årshoroskop och se vad som kan tänkas hända under det nya året. Men väldigt sällan, eller jag tror faktiskt inte det hänt tidigare så tittar jag på samma horoskop på slutet av året för att se hur det stämde.

Men igår kväll så fick jag för mig att jag skulle leta upp ett årshoroskop och se vad som stod där. Det var klart intressant, för då kunde jag sätta vissa saker i perspektiv. Jag tror ju faktiskt på horoskop också. Det är så mycket jag känner att jag förstår när jag läser om tex mitt eget stjärntecken.

Men det jag även reflekterat över en hel del sedan jag startade mitt eget företag, är att göra sin grej. Jag känner verkligen hur lätt det är att bli påverkad av alla runt omkring. Deras kommentarer och deras undran om hur mycket kunder jag har. Jag hade en period tidigare när jag kände mig otroligt stressad över hur det skulle gå. Men jag har ju sådan tur att jag kan använda mitt eget unika, suveräna verktyg för att gå till botten med mina känslor. Så då släppte stressen och jag kan nu med trygghet gå vidare med det som är meningen med mitt företag. Jag tror ju nämligen att det finns en mening med allt. Allt jobbigt döljer en skatt, och skatten är det vi lär oss. Jag gör en unik grej och det ska jag fortsätta med, oavsett vad andra tänker eller tycker. För det som är bäst med det – jo det är att då ger jag dig också tillåtelse att göra din grej!

Så.. Våga och vinn! Världen är för dig att erövra på ditt sätt! Visa upp ditt unika jag och var stolt över det!

Jag har reflekterat en del över tid på sistone. Igår insåg jag att det finns olika sätt man kan se på det där med tid, och båda sätten påverkar oss negativt. Tidsoptimist eller tidspessimist.

Tidspessimist tänkte jag först att det är jag det… Alltså att jag tänker att det tar lång tid att göra något.
Tex att städa förrådet. Det har känts som ett oöverstigligt projekt. Jag tänkte att det tar minst en hel helg. Och när har man en hel helg ledig för att städa ett förråd?
Men så visade det sig att det inte tog någon lång tid alls att städa förrådet. Jag fick gamla lagerhyllor från min mammas gamla lägenhet, och vips var vi tvungna att riva ut alla grejor för att kunna ställa in hyllorna. Jag och min 16-åriga son Neo rensade allt. Både saker som skulle slängas, och saker som skulle till Second hand. Bilen var fullproppad med grejor. Grannbarnen fick en säck med gosedjur. Det tog allt som allt 3 timmar.
Alltså 3 timmar för en fullständig röjning av ett förråd!! och jag som trodde att det skulle ta en hel helg.

Överdriver man med tiden så där för att man vill slippa ta itu med något? eller vad tror ni?

Sedan kom jag att tänka på tidsoptimisten. När man tror att man ska hinna så mycket, och att man måste hinna så mycket. Hur känner den sig på slutet av dagen? Har allt hunnits med? Antagligen inte… och vad blir det för känsla i kroppen då? Jo, att man inte klarar av sina uppgifter. Man klarar inte av det man tänkt göra. Man håller inte löften till sig själv. Man känner sig alldeles säkert otillräcklig, för nästa dag finna de uppgifter man inte hann med.

Jag har en app där jag skriver in viktiga saker som jag ska komma ihåg att göra. När det är klart och jag klickar knappen för att det är gjort, så då plingar det till så där trevligt. Men sedan jag skaffade den så har jag verkligen försökt att inte lägga dit för mycket som ska hinnas med, för då blir känslan som för tidsoptimisten – att jaha nu hann jag inte det här heller…

Bättre då att bestämma ett antal uppgifter som man alldeles säkert kommer att hinna med, för då kan man ju få känna sig nöjd istället, och om tid finns över så kan man ju kolla om det är något mer man vill hinna göra.

Nåväl… En bra metod är också att tänka:
Jag hinner allt lätt och enkelt (istället för Å vad jag har mycket att göra). Det gör att allt faktiskt går mycket lättare och enklare.
Testa vet ja!

Som du kanske vet så jobbar jag mycket med känslor, och speciellt att förvandla känslor till dess positiva motsats. Nu har änglarna väglett mig att jag kan göra det på distans.

Men det är ungefär samma sak som när ett medium kopplar upp sig på en persons energi för att läsa av och se olika saker, eller när någon skickar healingenergi.
Det är också samma sak som när du tänker på någon. Då kopplas era energier ihop och den andra personen kan plötsligt komma att tänka på dig, och kanske känna ett behov av att höra av sig. Telepati är något som många upplevt, men vetenskapen kan inte riktigt förklara hur det fungerar.

Men jag tänker att det är ganska mycket i vår värld som vi inte riktigt kan förklara. Ibland behöver vi kanske bara tillåta oss att tro, och att vår egen tro får vara precis som vi vill att den ska vara. Hur är din tro?

Ja, jag skulle skriva om förvandling idag. Du och jag och vi alla förvandlas ständigt. Vår kropp förvandlas hela tiden. Nya celler skapas varje dag. Ingen dag är den andra lik och hela vår jord är i ett evigt förvandlande. Kretsloppet av uppstående, bevarande och förstörande.

Det jag jobbar mesta av allt med – och helst av allt med – det är att hjälpa dig och alla andra att förvandla sina jobbiga känslor till dess positiva motsats. Många av oss bär på känslor som hindrar oss från att leva det liv vi allra mest önskar.

Du är så mycket större än vad du tror och som jag började att skriva – och dina tankar kan ta dig till det mest oanade höjder. Dina tankar skapar ditt liv och du kan (när du förstå det) börja idag med att skriva ett nytt manus till ditt liv. Ditt önskeliv kan bli din verklighet!

Jag vet det för att jag har själv gått den här vägen. Min högsta önskan och mål inför 2019 är att få vara del av just ditt liv och få stötta dig på din nya väg mot att vara ditt bästa jag!

Tillåt dig att få ditt önskeliv redan nästa år!
Det är du värd för du är precis som jag (och alla andra)! Tillsammans går alla förändringar lättare att göra och det är så mycket roligare!
Skriv (maila/messenger) gärna till mig och berätta om ditt önskeliv.

Jag tänkte på det där med att vi ser att vi har “problem” i vårt liv. Eller att vårt liv inte är som vi tycker att det borde vara. Men “vara borde” är ett begrepp som inte finns i universum.

Det är som det är eller så ändras det. För vårt nu – vår livssituation är alltid precis som den ska vara. Den är en resultat av hur vi tänkt och gjort tidigare. Ibland när vi upplever att något jobbigt händer i vårt liv, så kan det ofta finnas en dold skatt bakom “problemet”.

Det är i alla fall så jag brukar tänka, och på något sätt så är det så också… När vi tagit oss igenom det jobbiga, så kan det vara så att man upptäcker att det var bra på ett sätt, att det hände. Vi tvingades till förändring på grund av yttre faktorer.

Till exempel när man blir uppsagd från sitt jobb. Det kan i första läget vara tufft, för man vet inte vad man ska göra istället och man blir orolig hur man ska få ihop ekonomin. Men på nåt sätt så kommer man vidare och då kan det nya jobbet blir en lyckosam förändring. “A blessing in disguise.

Nåväl, det jag tänkte säga med det var att, när man förstått hur det här fungerar så kan man mitt i något “jobbig” börja fundera på vad skatten i det här är. Att tänka att jag kommer att lära mig något viktigt och att det här kommer att bli bra för mig, det är ett helt annat sätt att tackla en “jobbig” situation.

För egentligen är det ju bara vi människor som dömer olika saker. Vi mår inte speciellt bra av allt dömande vi har för oss. Vi dömer oss själva ofta väldigt hårt och vi dömer andra människor minst lika mycket. Tänk om vi skulle sluta med det och istället ägna tiden till att skicka kärlek istället. Då skulle världen bli en klart bättre plats att leva på och alla människor skulle få tillåtelse att vara den som dom är, som dom är ämnade att vara.

Jag jobbar på i alla fall att vara mitt unika jag, oavsett vad någon annan tycker. Jag har lovat änglarna att göra det här. Att sprida kärlek och ljus på vår jord och allting annat kommer att ordna sig, det är jag helt övertygad om. För kärlekens kraft är starkare än allting annat.

Jag fick tydligt erfara hur det är när jag som är “rund” skulle försöka att passa in i någon annans “fyrkantiga” tankesätt. Det gav mig en fruktansvärd huvudvärk och jag blev utslagen hela dagen. Eftersom det var andra gången jag hade detta möte, och andra gången som precis samma sak hände, så kände jag igår att – nä nu får det vara nog. Jag tappade även min energi och min tillit, plus att jag försökte göra saker som verkligen inte är “jag”. Bara för att någon annan hade försökt klämma in mig i ett sätt att tänka som var både “stängt” och så långt i från min verklighet som man kan komma. Jag beslöt mig en dag senare för att jag tänker inte försöka passa in i en fyrkantig mall.

Det har jag gjort i hela mitt liv – typ 50 år. Vad har det gett mig? Ingenting annat än värk och en känsla av att vara misslyckad och att inte passa in. Jag kände mig utanför och annorlunda.

Hur många är det inte som känner så? Varför har vi så stor del människor som är utmattade och har psykiska besvär? Jo, försöker passa in i en fyrkantig mall som inte är vår.
Vi är ju alla olika. Utsidan kan se lik ut. Vi kan ha liknande saker att lära oss, men vi sammansättning är totalt olik.

Precis som igår när det snöade för fullt här i Örnsköldsvik. Varje snöstjärna är unik och olik den andra. Alla har ett otroligt vackert mönster, som syns bara man stannar upp och tittar riktigt noga. Om man klumpar ihop alla snöflingor, så blir det ju förstås bara snö. Kan till och med bli en snöhög.

Men jag och allt jag vill ge ut i mitt företag handlar om att stötta er andra att hitta det unika med just dig! För jag har nu vid 50-års ålder hittat vad som är unikt med mig och jag kommer aldrig mer tillåta att någon annan försöker klämma ner mig i en fyrkantig mall.

Jag är verkligen bäst på KÄNSLOR och att FÖRVANDLA jobbiga känslor till dess positiva motsats. Det har jag jobbat med i 11 år genom metoden EQ-painting. Jag är utbildad både som lärare och coach. Nu lär jag även ut det på distans.

Vecka 43.
Först och främst kärlek och glädje, men sedan också energi och lust.

Det är många som svarar Ja, på om de vill ha mer av den varan i sitt liv. Men hur gör man? Först och främst kanske man måste våga titta på varför man vill ha mer? För det betyder ju att det fattas. Så varför fattas det kärlek och glädje, eller energi och lust i ditt liv?

Jag vet att när jag lärde mig EQ-painting, så skulle vi göra en målning och fokusera på känslan – lust.
I det läget hade jag ingen som helst aning om vad lust var. Inte speciellt många andra heller för den delen. Vissa trodde att det handlade om sexuell lust. Men nej – det var inte det.

Lust är ju att verkligen vilja något starkt. Att brinna för något. Att alltid ha energi till att göra just det där som man har lust för. Men då måste man ju också vet vad man tycker om . Vad man tycker är roligt.

Vad har du lust att göra? Vad brinner du för?

Jag hittade min lust förra sommaren (2017). Då hade jag 4 veckor semester helt ensam. Inga barn, ingen gubbe. Inga pengar att resa för eller göra något extra speciellt. Jag höll ju på att spara till min USA-resa.

Så då tänkte jag att om jag skriver ner saker jag kan göra beroende på vädret. För i Sverige så hänger det ju mycket på vädret vad man ska hitta på. Så jag hade tre listor. En var om det skulle regna, en om det var molnigt och en om solen sken.

Så varje morgon när jag vaknade så kollade jag vad det var för väder. Sedan tittade jag på min lista på vad jag skulle kunna göra. Därefter blundade jag och kände in. Jag kände för första gången in min LUST. Vad hade jag lust att göra just idag? Eftersom jag både fick önska och bestämma så blev det precis så lustfyllt som jag önskade. Sedan fotade jag av allt jag hade för mig, så att när vintern kom så hade jag kvar tydliga minnen av allt roligt jag gjort.

Nu försöker jag fortfarande känna in min lust när jag startar min arbetsdag. Vad har jag lust att få gjort idag? Vad är viktigast? Så mycket lättare allt går när man har lust, eller vad tycker du?

Ja, men så är det den här underbara onsdagen igen!
Veckans ämne handlar om att vara kärleksfull. Hur ofta tänker vi att vi behöver börja med att vara kärleksfulla mot oss själva?
Det här är en målning jag gjort – fullt fokus på kärlek och energi som jag ger ut till allt och alla!

Jag har som sagt haft det mer stressigt än vanligt de senaste tre veckorna. I början av veckan blev min gamla mamma dålig och hamnade på sjukhuset och då kändes det verkligen som att nej men stopp nu. Vad är egentligen viktigast i det här eckorrhjulhet som vi många springer runt i? Jag hade turen att få en kund som missade sin tid och helt plötsligt blev det en önskad lucka i min kalender. Jag hade precis fått massage för min onda nacke, och kunde då gå och lägga mig på en värmedyna. Somnade och bestämde mig när jag vaknat att ta en underbar promenad genom skogen för att hälsa på min mamma. På vägen hem insåg jag att det stressade tillstånd jag befunnit mig i inte var speciellt kärleksfullt mot mig själv. Att känna sig stressad skadar mer än att strunta i saker man inte hinner. Och helt plötsligt när jag kom hem så var stressen som bortblåst.

Hur många är det som känner igen sig i beskrivningen ovan. Det är så mycket som vi tror att vi måste hinna med varje dag. Men varför och till vilken nytta? Är vi kärleksfulla mot oss själva eller någon annan när vi agerar så här?

Oftast krävs det att någon blir sjuk eller något olycka händer för att vi ska stanna upp och tänka till på vad som är viktigast. Men hallå…!! Så illa ska det väl inte behöva bli. Vi ska väl inte behöva bli utmattade och sönderstressade innan vi vaknar upp och förstår att vi kan leva ett så mycket bättre liv.

Du är värd ett liv fullt av kärlek, glädje och frid. Men den enda som kan ändra på situationen är du. Jag har massor av värdefulla insikter och verktyg som kan hjälpa dig på vägen. Men motivationen och viljan behöver du själv ha.

Så börja i alla fall med att stanna upp och tänka: Är det här kärleksfullt mot mig själv??