Jag har reflekterat en del över tid på sistone. Igår insåg jag att det finns olika sätt man kan se på det där med tid, och båda sätten påverkar oss negativt. Tidsoptimist eller tidspessimist.
Tidspessimist tänkte jag först att det är jag det… Alltså att jag tänker att det tar lång tid att göra något.
Tex att städa förrådet. Det har känts som ett oöverstigligt projekt. Jag tänkte att det tar minst en hel helg. Och när har man en hel helg ledig för att städa ett förråd?
Men så visade det sig att det inte tog någon lång tid alls att städa förrådet. Jag fick gamla lagerhyllor från min mammas gamla lägenhet, och vips var vi tvungna att riva ut alla grejor för att kunna ställa in hyllorna. Jag och min 16-åriga son Neo rensade allt. Både saker som skulle slängas, och saker som skulle till Second hand. Bilen var fullproppad med grejor. Grannbarnen fick en säck med gosedjur. Det tog allt som allt 3 timmar.
Alltså 3 timmar för en fullständig röjning av ett förråd!! och jag som trodde att det skulle ta en hel helg.
Överdriver man med tiden så där för att man vill slippa ta itu med något? eller vad tror ni?
Sedan kom jag att tänka på tidsoptimisten. När man tror att man ska hinna så mycket, och att man måste hinna så mycket. Hur känner den sig på slutet av dagen? Har allt hunnits med? Antagligen inte… och vad blir det för känsla i kroppen då? Jo, att man inte klarar av sina uppgifter. Man klarar inte av det man tänkt göra. Man håller inte löften till sig själv. Man känner sig alldeles säkert otillräcklig, för nästa dag finna de uppgifter man inte hann med.
Jag har en app där jag skriver in viktiga saker som jag ska komma ihåg att göra. När det är klart och jag klickar knappen för att det är gjort, så då plingar det till så där trevligt. Men sedan jag skaffade den så har jag verkligen försökt att inte lägga dit för mycket som ska hinnas med, för då blir känslan som för tidsoptimisten – att jaha nu hann jag inte det här heller…
Bättre då att bestämma ett antal uppgifter som man alldeles säkert kommer att hinna med, för då kan man ju få känna sig nöjd istället, och om tid finns över så kan man ju kolla om det är något mer man vill hinna göra.
Nåväl… En bra metod är också att tänka:
Jag hinner allt lätt och enkelt (istället för Å vad jag har mycket att göra). Det gör att allt faktiskt går mycket lättare och enklare.
Testa vet ja!