40 år senare…

Fick en viktig insikt igår…

Det jag saknat i hela mitt liv, har jag nu själv skapat. Vilken fantastiskt överväldigande känsla som kom över mig när jag fick den här insikten. 40 år senare så är mitt liv fyllt av det jag saknat så länge.

När jag berättar om min uppväxt så låter det som det kommer från en dålig film, men dock helt sant. Inte överdrivet och inte heller förskönat. Jag var ett “misstag” och inte önskad. Så startade mitt liv här på jorden. Min mamma hade gått på att man inte kunde bli gravid om man ammade, men tydligt så kunde man bli det. Min äldre bror är 364 dagar äldre än mig, så man kan lugnt säga att det inte var populärt att min mamma blev gravid igen. Min äldsta bror var 4 år, så att det kom en baby till i familjen var ingen glädje för någon. Allra minst för mina bröder.

När jag föddes och det visade sig att jag var en tjej, så tyckte min mamma att det var bra ändå för då fick jag bli hennes “piga”. Så på så sätt blev min existens okej – jag skulle vara min mammas hjälpreda i hemmet.

Min mamma har berättat att hon fick sätta mig på bordet i en babysitter, så att mina bröder inte skulle nå mig och kunna vara dumma mot mig. Så jag började mitt liv med att vara oönskad, oälskad, osynlig och mobbad av mina bröder. Min mamma brydde sig inte om att de mobbade mig och att jag grät varje dag. Bara när jag servade henne i hemmet så var jag bra, men inte så att hon gav mig någon bekräftelse och uppskattning. Nej, det var min plikt som en piga.

Ja, jag vet att det låter hårt men helt sant faktiskt.

Min räddning i allt det här mörkret var min pappa. Där var det lugnt och tryggt att vara, hjälpa honom med olika saker som han höll på med. Snickra och bygga ut huset höll han på med mest hela tiden. Inte tid att vara med sina barn, så min metod är att vara nära och “hjälpa till” eller att i alla fall göra samma sak som honom.

Det var inte direkt så att jag fick någon bekräftelse eller uppmärksamhet av honom heller, men jag trodde det och då kändes det bättre. Men så här i efterhand så har jag förstått att skillnaden var bara att han lät mig vara nära, men mer som en skugga. Bara jag inte störde honom i det han höll på med.

Jag klättrade ofta upp i en björk som stod nära vårt hus. Där på en kraftig gren satt jag ofta och “fantiserade” om ett bättre liv, eller bara satt och kände lugnet. I naturen hämtade jag kraft – har jag förstått nu efteråt.

Jo, så jag växte upp och saknade det viktigaste ett barn behöver. Bekräftelse, kärlek, trygghet och omtänksamhet. Men så helt plötsligt dog min pappa. Jag var 13 år och min mamma kraschade. Hela hennes värld föll samman och hon kollapsade. Vad händer då? Jo, hennes piga får ta hand om allt – snacka om att bli ett vuxetbarn på en sekund och medberoende i ett nafs.

Allt skulle fortsätta som förut, ingen låtsades om att pappa bara var borta. Sörja fick man inte för det pallade inte mamma. Allt praktiskt och allt som skulle ordnas efter hans död fick jag ta hand om och hålla henne över vattenytan.

Så att jag inte hade någon självkänsla eller någon känsla av värde kan man ju lätt förstå. Jag bet ihop och stod ut med livet, stängde av mina känslor och slutade att bry mig om hur mitt liv var och såg ut. Jag flyttade hemifrån som 17 år, så fort jag bara kunde.

Men jag skulle berätta att det jag saknade från min uppväxt har jag skapat själv. Jag har två barn och ett barnbarn och fina vänner som är min trygghet. Mina barn vill umgås och ha tid med mig, och mina vänner tycker det är roligt att hitta på saker med mig.

Jag känner mig äntligen älskad för den jag är. Jag känner mig uppskattad och värdefull! Äntligen – 40 år senare…

Hur har jag gjort för att komma hit…?

10 steg mot uppvaknandet – vart befinner du dig?

Uppvaknande betyder att vi upptäcker att vi är något mer än bara vårt ego som tjattrar i vårt huvud. Att vi har en Själ som viskar lite tyst och försöker få oss att lyssna inåt. Magkänsla och intuition är det något vi också kan kalla det.

Steg 1 är där du är fångad i någon form av upprepande mönster eller någon situation eller någon cykel som du bara inte kan bryta dig ut ur. I det här stadiet är du omedveten om dina mönster eller de drama som du deltar i. Det är här vi går igenom livet nästan på autopilot – det är som att det enda vi är medvetna om är de saker som händer i vårt liv, som om vi är i den här bubblan där inget annat existerar och vi är nöjda med att leva inuti denna bubbla, bara medvetna om eller i bästa fall det mediokra liv vi lever. Vi stannar i denna bubbla fram till steg två.

Steg 2 är där något i ditt liv händer och skakar om ditt liv på ett så smärtsamt och traumatiskt sätt att du tvingas inventera ditt liv. Det är här du börjar se att det finns mer i verkligheten än vad som händer runt dig, också på grund av chocken och traumat i denna fas. Detta gör att du börjar förstå att det finns mer i vår existens än denna fysiska verklighet.

Steg 3 – det är här du tvingas sitta och möta din smärta – vad som än hände i steg två, smärtan försvinner inte automatiskt här. I steg 3 tvingas du faktiskt sitta med den och du sitter med den, oförmögen att undkomma den tills du har någon form av insikt om vad som hände – då leder detta dig in i steg 4.

Steg 4 – perspektivskiftet: det är här du börjar hitta mening om vad som hände i steg två och du börjar verkligen förstår de lärdomar som kom ut ur den smärtan. Det leder till det radikala perspektivskiftet som så många pratar om efter ett andligt uppvaknande, det är som om du har öppnats upp för en helt ny värld.

Steg 5utforskning: det är här du börjar utforska ditt nya perspektiv och idéer. Det finns många som kommer att hitta sin väg in i denna nya andliga information i hela den andliga gemenskapen, och du vet hur överväldigande det kan vara. Det är här du börjar plocka lite ny information från forskningen och börja utforska den. Denna utforskning kommer att ta dig direkt in i till steg sex.

Steg 6 – gemenskap: Det är här du börjar ta några kurser, kanske gå på några andliga retreater och börja träffa människor som gått igenom något liknande som du. Du hittar tröst och gemenskap och dras mot de som har haft liknande upplevelser och sedan kommer du till steg sju åhh…

Steg 7 som ingen gillar. Det är här dina gamla mönster och övertygelser som du hade innan ditt andliga uppvaknande kommer tillbaka och upp till ytan. Du har varit upptagna med att utforska, undersöka och njuta av ditt nya samhälle, ditt perspektiv har helt skiftat och öppnat upp för denna underbara fantastiska nya verklighet.

Det finns så många underbara saker som du har lärt dig om att du inte kan vänta med att utforska, men det känslomässiga bagaget som du ackumulerade före ditt uppvaknande är fortfarande med dig, så du åker jojo fram och tillbaka från denna fantastiska nya värld tillbaka till dina gamla övertygelser och mönster. Du hittar något nytt att utforska för att distrahera dig från smärtan, och du stannar i denna cykel tills en av två saker händer:

Du kommer antingen att bli tröttna på berg-och dalbanan – du är på väg till nästa fas eller du kommer att uppleva ytterligare ett steg två, andligt uppvaknande. På ett eller annat sätt kommer du att göra det som leder till steg åtta.

Steg 8 – det är här du läker. Du kommer hit när du har utforskat alla ytliga andliga läkningsmetoder och insett att ingenting permanent varar, så du bestämmer dig för att verkligen möta din smärta och gå och göra djupt, djupt helande arbete. Det är här du äntligen bestämmer dig för att arbeta med proffs som är utbildade specifikt för trauma. Du möter de hemska saker som hände dig som barn, de saker du har försökt glömma hela ditt vuxna liv men inte kunnat.

Du får hjälp att bearbeta sorg från den tragiska förlusten du stått inför och alla traumatiska upplevelser som orsakar chock i din kropp. Nu är detta det svåraste smärtsamma stadiet av dem alla, men det är också det mest givande. Första gången du befriar från en bit av ditt trauma kommer du att uppleva ett Livsförändrande resultat: Det finns en sådan euforisk frisättning, även när du släpper lite av dina bördor. Efter att du har gjort det djupt helande arbetet kommer du att gå in i steg 9.

Steg 9 – det är här du kommer att dela med dig av din visdom. Det är här du kommer att dela de saker du har lärt dig under din resa för att hjälpa andra människor. Nu säger jag inte att du behöver bli någon form av en andlig guru, öppna ett helande center och börja göra allt andligt arbete. Jag menar att du säkert kan om du känner dig vägledd till, men det är vad jag verkligen menar med att dela visdom när du stöter på människor som du är längre före i denna process. Tro mig, du kommer att börja hjälpa dem på det sätt du gör det är, genom att helt enkelt dela dina erfarenheter, du kommer bara att lyssna, även om du har alla svar på allt de pratar om, bara lyssna, se till att de hörs och förstås, att istället för att ge dem svaren så, delar du hur du övervann något liknande.

Nu går du in i steg 10 där du fortsätter att arbeta med dig själv som är djupare nivå, när du väl har kommit hit har du utvecklat en mycket intim koppling till dig själv, du blir supersjälvmedveten, så alla problem som kommer upp kan du gå så mycket djupare in i dem och lösa dem så mycket snabbare så att du går igenom läkningsprocessen mycket snabbt för varje problem som kommer upp.

Det är att andligt Vakna 1 till 10. Låt mig veta om du sitter fast någonstans.

Min resa fram till EQ-painting

Hej! Jag heter Carin Hörnfeldt och är ägare av patentet på den här metoden. Nu tänkte jag berätta lite om mig själv…

Jag har jobbat med EQ-painting sedan sommaren 2007. Det blir över 16 år (om jag räknar rätt 😉). Det är ju så att jag faktist föddes med en konstnärlig talang från min pappa, och under gymnasietiden fick jag möjlighet att lära mig måla olja. Jag målade mycket och fick beställningar och sålde tavlor. Föreställande tavlor målade jag i massor tills det började skava i själen, och med skava i själen menar jag att det jag målade inte kom inifrån mig själv.

Mina tavlor föreställde den yttre verkligheten och skulle passa i någons vardagsrum – ovanför någon soffa. Rätt storlek och rätt färger. Jag målade i flera månader en oljemålning från en bild av en fullriggare i batalj. Den var avancerad och svår och jag önskar att jag tagit en bild på den. Men men…

Jag minns så väl den sista beställningen jag fick – tavlan skulle föreställa ingenting. Ingenting – alltså en abstrakt målning!

Jaha vad målar jag då? Det blev moln på en himmel i olika färger och former. Men det jobbiga var att jag inte visste när jag var färdig. Så till slut var jag trött att hålla på och måla, så jag kallade dit min kund. Han tittade på tavlan, funderade en stund och gick sedan fram och vände tavlan upp och ner. Nu är den bra sa han, och jag kände hur min själ dog där och då. Jag var glad att den inte var signerad, så jag fixade det och sålde tavlan till en nöjd kund.

Men där och då insåg jag att jag aldrig mer ville måla på det här sättet.

Det blev en period av torka i mitt målande eftersom jag inte kunde måla som jag tidigare gjort. Jag kände en stark önskan att måla “inifrån mig själv” men jag hade ingen aning om hur jag skulle göra det. Det gick flera år och inte förrän en stor livsförändring inträffade så kände jag en överväldigande lust att måla.

Det blev så att min inre kreativa kraft helt enkelt behövde få komma ut, och jag började trevande att måla utan att veta vad det skulle bli. Jag tränade mig att följa min lust med färg och form och sedan när jag kände mig klar, så släppte jag kravet om att veta vad det föreställde. Jag bestämde mig för att helt enkelt bara rycka på axlarna och att säga “inte vet jag vad det blev”.

Då hände något intressant med den person som betraktade mina oljemålningar. Deras hjärna började analysera vad de såg i målningen och tolka färgen och formen på ett sätt så att det blev logiskt. För våra hjärnor gillar inte kaos, så då försöker den att förstå vad den ser.

Jag målade på det här sättet ganska många år och sålde även då tavlor till vänner och bekanta som gillade det de såg. Själv har jag aldrig varit engagerad i att sälja och bli känd för det kände jag skulle strypa min kreativa glädje. Jag ville måla bara för att jag själv ville det, inte som krav för att jag skulle få ihop en inkomst.

2005 till 2007 gick jag min universitetsutbildning inom hälsa. Verkligen allt som jag ville lära mig om hälsa, och som mest fantastiskt så fanns ett fokus på att vi mår bra av att vara kreativa.

Lisbeth Wickström-Frisén var programansvarig och pådrivande att jag skulle skriva ett examensarbete om Bildterapi och dess positiva effekter. I och med jag skrev den så letade jag vetenskapliga studier och teorier om varför vi mår bra att vara kreativa. Jag kom då i kontakt med Matti Bergströms teorier (finsk hjärnforskare). I och med det så hittade jag EQ-painting som också kopplade sina teorier mot Matti Bergströms forskning.

Då fick jag äntligen lära mig varför jag mått så bra av att måla och vad som händer i vår hjärna när vi är kreativa. Jag kände direkt att EQ-painting var helt rätt för mig, så jag bokade in mig på alla kurser som fanns den sommaren. Egentligen hade jag inte råd, för jag hade levt på studielån under två år med två småbarn och som ensamstående. Men min fantastiska mamma hade alltid en slant att låna ut till viktiga saker, så jag reste flera omgångar den sommaren ner till Askersundstrakten för att gå alla målarkurserna. Jag utbildade mig både till EQ-painting lärare och coach, och nu som sagt har jag tagit över metoden så jag själv kan utbilda vidare.

Äntligen lust att skriva och bli min egen projektor

Livet går verkligen i olika cykler, och människor kommer och går i mitt liv. Nu har jag nått en nivå i mitt liv där jag känner en stor inre frid oavsett vad som händer utanför mig. Lyckan att kunna vara själv i “ensamhet” och inte känna sig ensam gör att livet blir enkelt att leva.

Jag tränar verkligen på att vara i nuet och att följa den vägledning jag får om vad som är viktigt för mig att fokusera på. Känner jag för att vila och att göra ingenting, så gör jag det. Får jag inspiration att ge vägledning, spela in en video så gör jag det I nuet skapas mitt liv.

Igår fick jag en spännande vägledning med tanke på temat “projektion”. Vi projicerar på vår omvärld det vi inte kan se hos oss själva. Så om du blir irriterad på någon person eller situation i din omgivning, så handlar det om något inom dig själv som du blir irriterad på. Jag tänkte på ordet projektion och fick då ordet projektor.

Projektor är ju den maskin som projicerar ut filmen på vita duken. Jag insåg då att Jag är projektorn för mitt eget liv. Jag kan bestämma mig för hur min film ska vara och vad som ska projiceras ut på omvärlden, eftersom omvärlden är en illusion och mitt inre/min själ är det som är verkligt.

Det blev en spännande insikt som fick mig att stanna upp. Alla läror pratar om att vi skapar vår egen verklighet genom att först skapa den i tanken. Så det jag tänker och önskar mig kan jag skapa i min yttre värld genom att först skapa en film i mitt inre, där jag ser allt hända.

Vad står i din väg?

Blir det inte som du tänkt dig? Känns det som att livet är fyllt av hinder?

Ja, då är det något viktigt du behöver lära dig om hur livet fungerar. Om det inte blir som du önskar dig, så är det bara på grund av två saker:

  1. Du har känslor som står i vägen för att det ska uppfyllas.
  2. Du vet inte hur de andliga lagarna fungerar (hur du skapar ditt liv).

Båda delarna kan du lära dig hur du ska förändra dem. Jag vet att det går eftersom jag själv gjort det. Men det krävs en insats av dig. Att du tar tag i det här och gör förändringarna som krävs. Om du inte tror att du klarar det, eller att du är värd att få det du önskar dig – så är det troligt att egot har sitt grepp om dig.

Då behöver du först befria dig från ditt egos bojor. Det vet jag också att det går, eftersom jag gjort det själv. Men som med allt annat så börjar det med att du bestämmer dig för att du är värd att få det liv som du önskar dig. Nöj dig inte med något mindre!

Du är en kraftfull själ med ett ljus som kan förändra hela den här världen. Men så länge som du låter dig begränsas av egot och din tro på din egen litenhet, så kommer du alltid ha hinder som står i din väg.

Det är dags nu för att ta bort de hinder så står framför dig! Du kan – eftersom jag kan! Vi är alla samma lika. Jag har gjort “jobbet” och nu utmanar jag dig att göra det samma. Jag kan visa dig alla verktyg som hjälpt mig att komma dit jag är, så du också får uppleva hur underbart livet faktiskt kan vara! Fyllt av kärlek, glädje och frid i sinnet!

Realistiskt – vad tänker du om det ordet?

Hur ser du på din värld?

Idag insåg jag hur viktigt det här ordet är för mig och varför.

Jag får börja med att förklara motsatsen.
Genom att skapa orealistiska förväntningar på framtiden, så säkerställer ditt ego att du kommer att bli besviken och missnöjd. Genom att sätta för stora krav på något som ska inträffa eller begära för stora förändringar av dig, så kan du vara säker på att du känner dig misslyckad.

Det är precis så smart vårt ego är. Tänk efter hur många gånger som både du och din omgivning har ställt orealistiska förväntningar på dig. Alla gånger som du ställt orealistiska förväntningar på din omgivning. Ja, men visst händer det ganska ofta?

Ditt ego gillar som sagt att få dig att må dåligt – det är dess syfte. För när du mår dåligt så upplever du motsatsen till den du är i själ och hjärta. Och när du upplevt det tillräckligt många gånger, så kommer du säkert att känna att nu räcker det och börja önska något annat i ditt liv. Du börjar vakna upp och bli medveten!

Det är då som din medvetenhet kan hjälpa dig att göra nya val. Val som gör att du kan känna dig tillfreds med nuet. När du gör det så kan du sätta nya realistiska mål som du kan uppfylla och som gör att du får känna frid i ditt sinne. Då kan du också välja att se människor precis som de är – just här och nu, och i det acceptera dem också. Där i ligger friden.

Det ligger ingen motsats i att acceptera nuet, och att samtidigt tala om var dina gränser går och vad du accepterar i ditt liv – både hur andra människor beter sig, men även i olika situationer. Skillnaden är att då agerar du i nuet med en önskan att vara sann mot dig själv – i själ och hjärta. Där i ligger det fridfullt kärleksfulla agerandet som alla mår bra av.

Så hur kan du se mer realistiskt på ditt nuläge och dina mål? Vad kan vara det första realistiska steget för dig?

Att gå din egen väg

Är målet på din väg dimmig? Vet du inte riktigt vad du vill med ditt liv?

Du växer upp och formas till att passa in i samhället regler, struktur och dess värderingar. Det ligger inbyggt i dig att anpassa dig så att du blir godkänd av din familj och din omgivning. Det här är en viktig del i att leva i ett samhälle – du och alla vi andra behöver följa de regler som finns för annars skulle det bli kaos.

Men när anpassningen blir dominerande och du låter alla andra styra ditt liv. Du låter andras ord, och tankar om ditt liv styra dig för mycket, så är det lätt att du tappar bort din egen vilja och dina egna önskningar och mål. Det blir tillslut något som ligger och skaver i ditt inre, för du lever inte utifrån din själs önskningar och du blir helt beroende på att din omgivning är nöjd med dig och det du gör för dem.

Förhoppningsvis så kommer du till en gräns när du känner att nu får det vara nog. Nu är det dags att göra som du själv vill. Du känner dig begränsad av allas förväntningar på dig och det börjar växa fram en inre kraft som bryta sig loss och bli fri. Känner du igen dig i något av de här stegen?

Jag gör definitivt det! Har gjort allt det där… funnits där för alla andra utom mig själv. Försökt passa in genom att vara som alla andra. Men det kom en tid när det som hände i mitt liv fick mig att vakna upp och att inse att jag är värd ett annat liv. Ett liv baserat på mina egna värderingar, drömmar och mål. Ett liv där jag sätter mig själv i centrum och tar hand om mina egna behov.

Min viktigaste insikt i det var att när jag tar hand om mig själv och mår bra, så kommer alla andra också må bra av det. Den energi som jag sprider när jag lever mitt eget liv till fullo är det som kommer att göra den här världen till en bättre plats. Det kommer även att inspirera dig till att göra samma sak. För vi har alla den kraften inom oss att uppfylla alla våra egna drömmar och mål.

Vilket mål skulle du vilja uppfylla just nu? Jag är på väg att uppfylla min dröm om att äga en egen lägenhet och det känns fantastiskt spännande. Äntligen får jag bo själv och bestämma själv hur jag vill leva mitt liv! Hurra för frihet, kärlek och glädje. Må den fylla din dag, precis som min.

Sköt om dig och kom ihåg att du är värdefull!

Be om hjälp

Hur ofta ber du om hjälp? Gör du det bara när du absolut måste? eller känns det helt naturligt för dig att be andra om hjälp?

Min egen upplevelse är att vi kvinnor rent generellt har svårt att be om hjälp. Nu generaliserar jag, men har vi inte mycket duktighets-syndrom över oss? Jag kan ialla fall erkänna att det är så för mig.

När du lär sig att “bita ihop” och stå ut, så tror du inte att det finns någon hjälp att få. Inte ens att det kan bli bättre. Du försöker bara klara av din livssituation. Men när du av någon anledning vaknar upp och upptäcker att livet kan vara så mycket bättre, och att andra människor gärna kommer och hjälper till. Ja, då känns faktiskt allt mycket lättare. Men det är inte bara människor du kan be om hjälp. Det finns även en massa änglar runt dig som du kan be om stöd och hjälp. Alla föds med en skyddsängel (minst en), och så har vi Ärkeänglarna som också stöttar oss.

Jag törs säga det här, för jag har själv blivit räddad av änglar. Änglarna flyttade på mig när jag höll på att bli förolyckad av en bil. Det som hände går inte att förklara på något annat sätt, och jag förstod det så tydligt när jag såg programmet “Räddad av änglar” med Birkan Tore.

Vi finns här alla av samma anledning och vi vandrar alla på samma väg mot själslig utveckling. Genom att möta mörkret inom oss, så hittar vi ljuset. Den inre kraftkälla som vi alla bär på. Ingen har mer och ingen har mindre, det är bara det att vi har tappat bort den här källan till inre kraft – mer eller mindre.

När vi inte är i kontakt med vår eget inre ljus, så känner vi oss tomma. Vi känner ett tomrum som vi försöker fylla med alla möjliga olika saker. Ja just saker – prylar, människor eller upplevelser. Vi jagar något utanför oss själva för att slippa känna den här känslan. Det enda sättet att bli fri från den här tomhets känslan, är att blicka inåt. Få kontakt med din inre kraftkälla, ditt eget inre ljus och din själ.

Så idag önskar jag att du ber om hjälp med något. Av någon – människa eller ängel. Känn hur skönt det känns att få stöd och stöttning.
Kom ihåg att du är värdefull och viktig!