Idag är det min första dag i Paradiset! Vem hade kunnat att jag skulle vara snuvig på min första dag i paradiset? Men det är inte så konstigt eftersom “snuvig” i det här fallet handlar om en utrensning i min kropp. En utrensning till följd av att jag rensat i mitt inre.
Min kropp är klok. När jag behöver vila och “bara vara” så känns det tydligt i att orken saknas. Om jag inte fattar direkt vad som pågår, så får jag förkylningssymptom som hjälper mig att dra ner på tempot och vara mer i stillhet. Allt är precis som det ska vara och jag passar på att använda tiden av vila för att vara med mig själv. Jag njuter faktiskt av att inte ha några “måsten” på min agenda. Det är skönt med tystnaden och att allt går sakta och stillsamt.
Hur kan jag påstå att jag lever i Paradiset?
Det började för 1 1/2 år sedan när jag flyttat till min nya lägenhet centralt i stan. Jag öppnade appen YR för att kolla vädret och döm av min förvåning när YR uppger att jag befinner mig i Paradiset. Både skojigt men för min även sant. Jag hade fått mer än vad jag önskat i min nya lägenhet och det kändes fantastiskt! Det var första gången jag fått välja bostad själv, och inrett allt själv utifrån mina behov. Det kändes lyxigt och helt fantastiskt.
Så idag vaknar jag alltså lite täpp i näsan och pratar sedan med min “kärbo” som är förkyld och febrig. Han behöver hålla sig i stillhet, så vi är på var sitt håll idag. Det känns helt okej och jag funderar istället med mig själv, vad jag har lust att göra – så där i stillhet som jag behöver vara.
Den grund jag gjort tidigare när jag varit singel har jag nu stor nytta av. Jag faller tillbaka till gamla rutiner som fått mig att vara tillfreds med mig själv. Att vara själv och känna inre frid och harmoni har varit ett långsiktigt mål för mig ända sedan jag skilde mig från barnens pappa. Jag bestämmer mig för en 3-rätters som jag vill laga till mig själv eftersom det är lördag. Att få känna sig lite lyxig på en lördag är något som jag verkligen uppskattar. Dagen till ära har jag tagit beslutet att hålla mig till alkoholfria alternativ. Med tanke på det så letar jag fram en alkoholfri drink som ser smarrig ut. Mimosa heter den och innehåller apelsinjuice och alkoholfritt bubbel. Jag väljer Richard Juhlins flaska för den har jag provat tidigare och verkligen gillat.
Så varför är jag nu småsnorig och behöver vara i stillhet?
Jo, i veckan har jag dykt ner och tagit itu med mina medberoende-mönster. Det är mönster som kommit från min uppväxt där jag tidigt fick bli ett vuxet-barn. Den här veckan får jag syn på två viktiga pusselbitar som hänger ihop med det här mönstret. Min metod att förändra det är både att coacha mig själv till att hitta ett Tvärtom-beteende, men sedan också att ta itu med mina känslor som hänger ihop med det här.
Mitt medberoende har handlat om att behöva ta hand om min mamma när min pappa dog. Jag var då 13 år och hon kraschade. Kraschade så hårt att hon tvingade mig att ta hand om både henne och hela vår livssituation. Allt skulle fortsätta som om inget hade hänt, och den som skulle se till det var – Jag!
För att klara den här tuffa uppgiften fick jag lov att stänga av mina känslor, och när man gör det så stänger man av ALLA känslor. Det gjorde att jag senare i livet hamnade på villovägar och med människor som inte var bra för mig. Men så det är lite av bakgrunden till att jag känner att jag lever i Paradiset.
Sedan 2007 så har min målsättning att alltid känna frid, frihet, kärlek och glädje. Det är för mig definitionen av ett liv i paradiset. Idag kan jag påstå att jag befinner mig där. Jag har läkt mina inre sår, hittat min andliga kanal, hittat min själ, min soulmate och världens bästa jobb. Att inte längre känna ett behov av att kämpa, vara missnöjd gör att jag känner så här på djupet av min själ.